Paris om våren

På hörnet, precis vid marknaden,

vill jag sitta med mitt kaffe.
Vårens sol ska värma mig
och ge mig den där känslan av att allt är möjligt.
Jag vandrar runt bland snåriga gator
och gamla byggnader.
Promenerar längst vattnet bort till husen
som är målade i glada färger.

Jag är trött i fötterna, men det gör inget.
Jag är för upprymd av dagen och tiden.
Av stämningen och luften.
Platsen och ögonblicket.

Jag ägnar en eftermiddag åt att ligga i gräset i en park.
Jag blir förförd.
Av trädens lugna rörelser i vinden.
Förälskade par och glada skratt.
Och igen, av luften och platsen.

Jag läser i boken jag har med mig,
och äter på en bulle från bageriet en bit ifrån.
Solen värmer mina bara ben och armar, och håret trasslar sig i vinden.
Jag har inga måsten eller krav.
Inga tunga påsar att bära.
Det finns bara här och nu.

På kvällen tar jag på mig min finaste klänning och sätter mig vid torget.
Beställer vin och ser ett vackert skådespel utspelas framför mig.
Fantiserar om människorna som passerar.
Om deras livsöden och livsval.
Jag ler för mig själv.
För jag vet.
Lättheten och lyckan har flyttat in
och jag har hela världen i mitt bröst.

Pinterest

Pinterest