En lördag i juni

Lördagen går i mjukt tempo.
Jag vaknar och undrar om sommaren nånsin ska komma på riktigt.
Egentligen är det okej att den dröjer eftersom jag jobbar två veckor till.
Men ändå.
Jag längtar efter varm asfalt och ljumma morgnar.

Jag åker och shoppar med min syster, vi pratar om sånt som är viktigt och jag känner tacksamhet över att ha henne i mitt liv. Det är inte alltid lätt och smärtfritt mellan oss, men hon finns där, och jag finns här, och jag ska försöka bli bättre på att uppskatta det.
I oktober åker vi till Palma tillsammans.
Vilket är ganska stort.
Jag tror att vi båda två både längtar och fasar.

När jag kommer hem fixas det lite, ny lampa och nya vimplar.
Lycka i själen och harmoni i hjärtat.
Jag lyssnar på Julia Stone och tror att jag hittat något jag aldrig kommer tröttna på.
Hennes röst ristar små märke inom mig, märke jag aldrig vill få bort.

När timmarna går över till kväll kommer plötsligt solen.
Och stillheten.
Jag ligger utomhus och läser boken jag är helt förlorad i.
I det sista regnet - Janesh Vaidya.
Klokheterna och lärdomarna får mig att vilja minnas varenda ord.
Jag viker sidorna med de vackraste visdomarna, men inser att det blir svårt.
Plötsligt har nästan varenda sida ett vikt blad längst ner.
Jag kan så varmt rekommendera denna bok.

Medan husets pojkar skriker och hojtar till VM tar jag ett bad.
Och kryper sedan in i denna.
Jag älskar dess doft, doften den hade när den kom till mig.
Och jag älskar kvinnan som bär den på bilden.
Jag hoppas att jag kommer åldras lika vackert.

När nästa match snart börjar kryper jag ner mellan linnelakan, drömmar och förhoppningar.
Jag kryper ner med min bok och tar med mig tilliten, tålamodet och tacksamheten.
De tre T:na som hon, min vackra ängla vän, måste påminna mig om, lite för ofta.

En lördag har passerat, och i morgon ska jag få besök av ännu en vacker själ.
Min fina vän Kattarina kommer till mig, ni vet hon som är starkare och modigare än någon annan jag känner.
Och jag ska krama henne så hårt och så länge jag bara kan.