Ett hopkok ord utan klarröd tråd, rakt från hjärtat

Jag börjar tidigt med att lämna bilen på service.
Tar taxi hem och landar i morgon- och frukoströran.
Läser tidningen i lugn och ro och tänker på samtal jag haft i veckan.

Barn som mår dåligt, vuxna som mår dåligt, och politiker som, också nånstans inombords, verkar må dåligt.
Måste må dåligt.
Jag känner mig uppgiven och ledsen över hur samhället ser ut.
Arg över vad det är som styr människor.
Hur saker och känslor värderas och tas emot.
Allt som undantrycks och kvävs.
Man stänger dörren bakom sig.
Sina känslor.
Ber inte om hjälp.
Vågar inte.
Kan inte.
Vet inte.

Man bygger upp murar och fasader.
Klistrar på leenden och skratt.
Försöker sträcka på sig, fast att man inombords är uttorkad och redan död.
Man ser det i blicken.
Vi skyller på grannen eller främlingen.
Det är deras fel.
Vi gör allt för att slippa rannsaka oss själva.

Vi lever samma dag, om och om igen.
Och vi kallar det ett liv.


Orden som kom till mig förra veckan ekar i mitt huvud.
Om och om igen.
Som ett mantra.
Och jag låter dom bära mig.
Framåt.

Jag har börjat omformulera min dröm.
Till något större.
Något som kan göra skillnad.
Jag vill göra något som betyder.
Som är jag.

Efter lunch försvinner jag bort i den mest romantiska film jag vet.
Den om en kärlek som övervinner allt.
Klasskillnader och andras viljor.
Hjärnan och förnuftet.
Tid och åldrande.
Sjukdom och död.

Kraften den lämnar kvar behåller jag inom mig.
Den som kan få oss att gå på vatten, om vi så vill.
För den vi älskar.
För det vi tror på.


Vi är fast i verkligheten.
I det krassa och nyktra.
I problem och onda cirklar.
I måndag.
tisdag.
onsdag.
torsdag.
fredag.

Tick tack.
Dagar som går.
En efter en.
Alla är de lika.
Livet. Kallar vi det visst.


What I love most
about her
is that she
knows how to
fuck reality
and
make love to
fantasy
not something
many other humans
know how to do.

imagination,
is her drink.


Älskar orden.
Fundera på dom.
Fuck reality, make love to fantasy.

Våga öppna upp för drömmar, mirakel och fantasi.
Ta av er kostymen och masken.
Hänge er, gör något oväntat.
Hitta det som är vackert för er.
Lägg tid på det.
Utforska det.
Förlorar er i det.

Låt inte dagen bli den andra lik.
Sluta existera.

Och börja lev.