Jag är tom.
Och fylld till bredden.
Känslornas motsatser blir svåra att hantera stundtals.
Kontraster.
Jag lyssnar på Hindi Zahra och bär på en vacker hemlighet i hjärtat.
Inslagen i sorgeband.
Jag faller hejdlöst, men på två olika sätt.
Och mitt i allt är jag mer rakryggad än jag någonsin varit.
Mer säker.
Och mer övertygad.
Var kräsen med ditt liv.
Var det en klok vän som sa till mig för ett tag sedan.
Ord som fastnat.
Och nu, jag vet vad jag vill.
Vad jag vill ha.
Och har äntligen insett att jag faktiskt kan nå dit.
Att jag kan få det.
Och är värd det.
För världen ligger öppen framför mig och den vill mig väl.
Och det komplicerade, udda och utmanande ter sig plötsligt som det vackraste som finns.
Lite som en solros.
På en vacker grön äng.
På en vacker grön äng.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar