Jag bläddrar runt på platsen här.
Den som är min.
Och slås själv av vemodet och djupet som genomsyrar alla mina ord.
Ibland vill jag dra en mössa ner över huvudet och säga, att det där var inte jag som skrev det.
Andra dagar är jag stolt.
Det är ju mitt språk, det här.
Även om det inte är hela jag.
För inom mig bor även skratt och lättsamhet.
Ostruktur och spontanitet.
Och lite annat.
Hoppas jag.
De där olika sidorna.
Och en ocean av egenheter och egenskaper som gör en människa till den unika person hon är.
Vackert så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar