Lördag. Idag är jag lugnskör.
Tårarna kommer lite för lätt men övertygelsen finns där ändå som balanserar dom.
Jag undrar tyst vissa dagar, som idag, hur man klarar av vardagen och livet med två pojkar som bestämt sig för att bråka om allt. Och helst hela tiden.
Magen krånglar med mig och jag är trött.
Men tar på mig ett leende och lite rött på läpparna och åker iväg på nya erfarenheter.
Bland nya människor.
Utmanar mig själv.
Som jag bestämt att jag ska göra.
Om en vecka tar nästa utmaning vid.
Den som handlar om mig och mitt liv.
Jag tror minsann att änglarna går vid min sida.
Att dom håller mig i handen och viskar sanningar i mitt öra.
Och jag tror att hösten kommer med en famn fylld av godhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar